v.41+0: Tack!
Tack alla för era kommentarer och förslag. Jag ringde förlossningen igår, de tyckte jag skulle försöka få tag på min BM idag. Så jag ringde BM och de hade ju inte någon tid nu när det är semestertider innan fredag så de föreslog att jag skulle ringa förlossningen så jag kan komma in där på kontroll eftersom jag är överburen.
Precis som de flesta av er skriver måste man nog överdriva lite och verkligen stå på sig. Jag har bara lite problem med ”vita lögner” – men ska göra ett försöka idag. Vore skönt att få en undersökning och se om det hänt något – har jag öppnats mer än de 1,5 cm som jag var öppen förra veckan tex.
BM tyckte att det lät som värkar som jag har… men hur tusan ska jag veta vad som är en värk eller inte? Jag vet inte skillnaden på sammandragningar, pinvärkar, förvärkar, värkar. Om det nu finns några skillnader? Det är första gången jag föder ett barn och när det liksom hugger till i nedre delen av magen och jag får en ilande känsla så varar det bara i 10-20 sek. Jag har hela tiden trott att det bara är bebis som råkar komma åt någon nerv eller något..
Det är väldigt svårt att jämföra också eftersom varje person upplever smärta och förlossning annorlunda. Vissa har haft en mardröm till förlossning och andra kanske upplever det på ett annat sätt. Det jag inte vill höra just nu kanske när man trött, är frustrerad, har ont, är lite orolig, rädd osv. är hur andra upplevt sin förlossning negativt.
Sovdos har många tipsat om så det kanske är något jag bör prata med förlossningen om när jag väl är där. Tack, jag visste inte ens att det fanns! :flower:
14 kommentarer på “v.41+0: Tack!”
Lämna kommentar
Proudly powered by Wordpress
tisdag, 29 juni 2010 @ 10:31
Styrkekram! Grannarna kanske har en studsmatta du kan hoppa på lite lätt. Har sett på ett tvprogram att i Brasilien låter de på BB de blivande övertidsmammorna sitthoppa på sådana stora uppblåsbara bollar med små öron (som vi hade när vi var små). Det kanske är ett alternativ. Du och Magnus kan tävla i trädgården
. Ytterligare en styrkekram skickar vi er/dig.
tisdag, 29 juni 2010 @ 11:36
Nej det är ju sannerligen inte lätt att veta när det är första gången! Jag tycker mig läsa att du fick en del bra tips och jag hoppas sååå mycket att det underlättar för dig! Vi är många som tänker på dig och försöker skicka lite energi åt ditt håll! KRAM!
tisdag, 29 juni 2010 @ 11:50
Hoppas förlossningen startar snart, det är verkligen inte skönt med sommarvärme och höggravid. jag samlade på mig massa vätska med första sonen och gick upp 23 kg och hade jätte ont överallt. Som tur var kom han på dagen och slapp gå över tiden. Lycka till!
Kram
tisdag, 29 juni 2010 @ 11:50
Nej det är inte lätt att veta hur det ska vara när det är första gången och som du skriver är det olika för alla. En sak är säker att när det verkligen är igång, så kommer du veta det!! :yes:
Massor av styrkekramar, så håller jag tummarna för att du slipper vänta så länge till!
tisdag, 29 juni 2010 @ 12:41
Håller verkligen tummarna för att du får komma in för en undersökning iaf. Du får se till att låta riktigt ynklig… Håller tummarna!
Vad gäller värkar så undrade jag också hur man skulle kunna känna vad som är på riktigt. Jag blev ju igångsatt och efter andra dosen av Misoprostal så gick det igång. Det hjälpte också att jag gick en runda i korridorerna och sedan stod och gungade framför tvn på BB. När det väl startade förstod jag att det var på g. För mig kändes det som när man har rejält med magknip och trycker på som när man behöver gå på toa – ungefär… Inte lätt att förklara och det är nog olika från person till person.
Många stärkande tankar och kramar!!! :flower:
tisdag, 29 juni 2010 @ 16:41
Kram på dig, Lotta! :hearts:
tisdag, 29 juni 2010 @ 17:29
Nä fy tusan förvärkar, höggravid och en het sommar är inte att leka med, hoppas verkligen att det kommer igång eller att dom ändrar sig angående igångsättning.
Kramens
tisdag, 29 juni 2010 @ 17:37
Kram
tisdag, 29 juni 2010 @ 21:23
Jobbigt när du är mitt emellan BM och förlossningen nu
Många kramar!
onsdag, 30 juni 2010 @ 09:49
Kanske har det hänt något inatt – håller tummarna för det! Annars så hoppas jag att lill*n bestämmer sig för att titta ut snart. Förstår att det är jobbigt att gå över tiden, att du är frustrerad och trött, irriterad och varm, sliten. Men jag är övertygad om att det kommer att gå jättebra, att det rätt som det är skiftar i de där smärtorna och att du med ett förundrat ”ahaa!” förstår att något är på gång.
Jag hade en helt fantastiskt förlossning och det jag fokuserade på när det tryckte på som mest var att ”snart får vi träffa vår bebis, snart, snart!”. Det är sannerligen något alldeles speciellt och underbart du har framför dig och du kommer att känna dig som en superkvinna, en hjälte, när du får din bebis till ditt bröst. Ett stort lycka till önskar jag dig!
onsdag, 30 juni 2010 @ 10:33
O vilken underbar blogg jag hittade till! Jag la genast till dig för bevakning så att jag kan komma tillbaka.
Jag gick själv över 9 dagar med sonen innan jag vart igångsatt för att min moderkaka inte fungerade och prinsen var välsigt liten. jag hoppas att du snart får hjälp och att erat lilla gryn snart kommer till er. Förstår att du är både trött och orolig.
Många kramar!
onsdag, 30 juni 2010 @ 11:05
Det är verkligen en envis son ni har att vänta på och de sista dagarna är verkligen allt annat än roliga. Men det kan omöjligt vara många dagar kvar nu..
Jag håller alla tummar och tår på att nått ska hända i kväll/natt !! :flower:
Massor med kramar :love:
onsdag, 30 juni 2010 @ 14:36
Ja, alla värkar känns ju likadant typ, förutom att vissa gör ondare haha. Men födslovärkar sitter ju överallt. Då har man ju så ont att man inte kan gå och det gör nog mest ont i ryggen för dom flesta. Som du säger, inte så lätt att veta när du aldrig fött barn förut! Hoppas du fick en sovdos iallafall och jag fattar INTE att ingen berättat på förlossningen att du kan få det !?!? :wtf: Dåligt.. Kram och lycka till, om han inte redan är här.
onsdag, 30 juni 2010 @ 20:47
Tråkigt att det inte händer något mer… värkar kan ju kännas så väldigt olika. Däremot när det blir riktiga värkar så vet man det tror jag. Det känns helt annorlunda. För mig började det med magknip som sen gick över mer i ryggen. Förhoppningsvis händer det ju saker ändå.
Ett tips för att få komma på koll är ju att man inte känner lika mycket fosterrörelser som innan. då brukar man få kolla med UL och lite sånt. Men det är ju inte så kul att behöva ljuga heller såklart. Vi gjorde en sen koll pga blödningar men det är ju inget man direkt kan ”hitta på”.