På skogspromenad & husvisning
Igår var vi ute på en lång promenad, faktiskt så lång att vi gick bort till skogen som ligger i utkanten av byn. Jag var beredd på lera och blöta stigar med mina ”nya” gummistövlar. [köpte dem i början av graviditeten och har inte kunnat använda dem sedan dess] En skogspromenad gör gott för själen. Jag blir så inspirerad av naturen, den är oändligt vacker. Tog med mig några ek kvistar som nu står i en stor vas på bordet. Andra skogsfynd är tex. kastanjer. Lovely! [tyvärr glömde jag kameran, bara iPhonen med, kameran får följa med nästa gång!]
Idag var vi som sagt på husvisning. Först ut var ett gammalt hus från 30-talet som ligger några 100 meter från stranden. Underbart charmigt med vackra gamla fönster, stuckatur och trägolv. Men tyvärr hade man förstört lite av charmen genom att måla det vackra trägolvet i köket illrött. Det var annars ett mycket fint hus, med chans att inreda vinden med fler rum. Fast det var trots detta litet för vårt tycke och smak. Men huset hade den sötaste lilla tamburen jag någonsin sett. Med randig färgglad tapet och massor av fönster. ♥
Vidare till nästa visning. För ungefär samma summa pengar får man ett hus i den populära stadsdelen Mariastaden som är dubbelt så stort. Inte så nära havet, nej. Men man kan ju inte få allt… Huset var modernt och hade en väldigt bra planlösning. Tre våningar. Alla sovrum på ett plan förutom ett högst upp som kanske får fungera som gästrum tillsvidare. Huset har verkligen potential [även om det inte är drömhuset] och dessutom ligger det i ett bra område. Många småbarnsfamiljer och snittåldern är ca 42 år. Tror vi hade trivts alldeles utmärkt på det området. Och i det huset. Vi får se, där ligger redan ett bud. Vi ska gå på en andra visning på fredag och därefter ta ett beslut om vi ska lägga bud eller ej. Det är svårt det där, hur länge ska man vänta på drömhuset? Tänk om det aldrig dyker upp och det här kändes bara så bra. Vi kan inte gå miste om det i väntan på att hitta drömhuset. Lite så känner jag… men det är ett svårt beslut. Vi sitter ju inte ”i sjön” i det huset vi har idag. Vi kan bo här ett bra tag till… [om vi står ut vill säga, jag håller på att bli tokig!]
Då kanske ni undrar varför vi inte trivs. Tja, det är helt enkelt planlösningen som är helt åt skogen. Sen är ju inte läget det bästa. Man har ju bott på lugnare gator om man säger som så! 
Att bo så pass nära en skola som vi gör är inte alls till vår fördel som vi trodde. Det första vi ser när vi går upp på morgonen är en välfylld parkering – innan dess har alla bilar som tutar och alla bilar som kommer för att parkera väckt oss. För inte ska ni tro att man visar hänsyn till att det är ett bostadsområde och att det ligger en bostad precis vid parkeringen. Å nej! Ibland när det inte finns plats på parkeringen [vilket händer ofta] tja, då ställer de sig PRECIS utanför vår tomtgräns så vi knappt kommer förbi med barnvagn eller cykel.
Förstår ni att jag håller på att bli galen här hemma? Speciellt nu när man går hemma hela dagarna, jag vantrivs så mycket att jag har börjat må dåligt. Riktigt dåligt. Inte är det bara jag, Magnus trivs inte heller. Att bli väckt av tutor, dörrar som slår igen eller lastbilar som kommer med leveranser till skolan är ingen höjdare. Inte när man varit uppe med en liten bebis flera gånger på natten.
Nej, nu ska jag sluta prata om det för jag mår bara dåligt när jag tänker på det.
Helgerna är en frid för oss. Då är det tyst och lugnt. Ingen skola. Inga bilar. Bara grannar som sover. Precis som det ska vara i ett villaområde på morgonen.
14 kommentarer på “På skogspromenad & husvisning”
Lämna kommentar
tisdag, 26 oktober 2010 @ 21:17
Det är en svår avvägning det där. Hur ska man veta om det dyker upp något bättre någon annan gång? Omöjligt. Men tänk som så att ni har ju mer erfarenhet nu – ni har köpt ett hus och vet vad ni inte gillade med detta – planlösningen, läget etc. Då vet ni ju vad ni prioriterar inför nästa husköp – vad jag förstått på er är ju lugnt läge viktigt – fullt förståeligt! Man ska ju inte gå och må dåligt hemma – då kanske det är dax att chansa, även om det inte är ”drömkåken”, men ganska nära ändå.
tisdag, 26 oktober 2010 @ 23:21
Hej!
Tack för fotspåren hos mig… blev så glad…
Jag känner lite som du där faktiskt.. Vi har bott här i fem år nu. (nybyggt) men läget är uselt.. Vi bor i ett tittskåp! Alla ser rakt in i hela huset.. stadsbussar, cykelväg m.m.. Periodvis mår jag med kass över detta..
Men, oftast numera skiter jag i det! Så.. nu har jag med gnällt en skvätt.. hmm.. var just en snygg första kommentar va!? hihi..
Nä, ha det gott kära du..
mia
onsdag, 27 oktober 2010 @ 07:19
godmorgon
så spännande med husvisningar!
även om vi har
jag brukar roa mig med att kika på
hemnet då vi har en önskan om att
komma lite längre ut på landet. idag
bor vi i samma område som ni tittade
på radhus igår
byggt huset själva så finns en dröm
om ett renoveringsobjekt. vi köpte först
ett radhus en bit härifrån bara för att
komma hit till området.
lycka till i alla beslut!
kram
anna-malin
onsdag, 27 oktober 2010 @ 08:48
vi fick vår tomt genom kommunens tomtkö. vi fick vårt 56:e val men är väldigt nöjda med läget. iofs en hörntomt med en infartsväg precis bredvid men vi har mur, som tar både insyn och ljud.
spännande att se vad ni väljer!
kram igen.
onsdag, 27 oktober 2010 @ 09:44
Spännande. Vart bor ni?
Läckra stövlar!
Kram
onsdag, 27 oktober 2010 @ 10:01
Jag skrev en lång kommentar och gick för att öppna altandörren och släppa in Ebbot, under den korta tiden (7 sekunder) hann Lea radera hela kommentaren. Haha. Jag börjar om:
Jag förstår dig verkligen! Om ni varken trivs med planlösning eller tutande på mornarna (!) så kanske det inte är rätt läge för just er. Jag vet också hur det är att vantrivas på ett ställe, för mig och Niklas har det gått så långt att vi får ångest av detta ställe. Vi kände inte till området när vi köpte tomt här mer än att vi tyckte att det var fint (precis vid Mälaren). Vad vi inte visste då var att detta är ett område där det bor förtidspensionerade människor med mycket pengar som mestadels ser ner på sina grannar. Vi som har fullt upp med jobb, skola, barn, djur och allt annat har ju INTE tid att ha en trädgård i tip top, till exempel. Lägg därtill på mordhot och polissnmälning (vi är dock inte inblandade i det så klart), att det inte finns några barn här, att vårt hus ligger vid en väg där bilar och lastbilar dundrar förbi så fort att våra glasrutor skallrar och lite till så kan man säga: vi trivs INTE!
Jag tycker det är jättebra att ni tar beslutet om att flytta, det är så viktigt att trivas hemma! Jag hoppas så innerligt att ni hittar ett hus ni trivs med på ett ställe som passar er och era förhållanden! Håller tummarna för er!
Kram!
onsdag, 27 oktober 2010 @ 10:28
Dina stövlar är sååå coola
Jag förstår att ni letar nytt hus, trots att ni har ett jättefint hus.
Kan inte vara kul att bo så nära skolan. När vi var till er trodde jag först att vi hade kört fel när vi körde in på skolans parkering.
Kram
onsdag, 27 oktober 2010 @ 19:05
Ah det är svårt det här med boendet. Men man får nog gå på magkänslan. Det är så mycket som spelar in och jag vet inte om alla har sån tur att de nån gång hittar det perfekta drömhuset. Man får nog oftast göra små kompromisser här och där… Och även om ni skulle hitta ett ännu bättre om några år så är det ju inte för ”sent” att byta igen?!?! Även om ni kanske bor in er bra i detta hus och då slutar leta? Vem vet?
Jag tror inte man ska vänta för länge med att flytta. Vet man att man inte trivs då är det bättre att prova något annat.
onsdag, 27 oktober 2010 @ 22:00
Vilka fina stövlar!
Hoppas verkligen det ordnar sig med boende för er snart så ni får trivas och må bra.
torsdag, 28 oktober 2010 @ 12:49
Åh, jag förstår verkligen att ni störs av det läget, hoppas att ni hittar drömhuset snart!
fredag, 29 oktober 2010 @ 13:37
Ååhhh, vad jag hoppas att ni hittar drömhuset snart! Att ni får ”den där” magkänslan när ni stiger över tröskeln på en visning…
Kram!
söndag, 31 oktober 2010 @ 13:19
jag tror så här att ni inte ska nöja er med ett okej hus… för då kommer ni förmodligen inte vara nöjda efter ett tag ändå. ni har ändå ert fina hus tills vidare.
om ni kommer in i ett hus och bara känner att det är rätt, magkänsla och allt så blir det mycket enklare. när man ser potential istället för hinder så att säga. ”det är ju lätt att fixa till”-känsla istället för ”åh, det är väl bra men det känns lite trångt”-känsla…
kram!
lördag, 6 november 2010 @ 13:09
Hoppas ni hittar drömhuset snart!
onsdag, 9 mars 2011 @ 21:33
Vart har du hittat dom underbara stovlarna? Supertjusiga!