Varje måltid är en kamp…
Det är inget roligt just nu. Varje måltid är en kamp. Alexander vill inte äta, han äter extremt dåligt sedan i onsdags – jag börjar faktiskt bli riktigt orolig.
I onsdags fick han vaccination (den 2:a vaccinationen) och sedan dess vägrar han att äta fast föda. Välling funkar inte alls (det har han iofs aldrig tyckt om) och inte ens gröt äter han. Det vi får i honom är lite ersättning. Ungefär halva mängden och ibland mindre än vad han brukar äta varje dag.
Magen fungerar inte, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att han inte äter regelbundet.
På måndag är det jag som ringer barnläkaren, det är fruktansvärt stressande när man försöker få i honom mat men ingenting hjälper. Plötsligt är jag väldigt tacksam och glad att han fram tills nu alltid ätit bra, för just nu förstår vi verkligen ingenting. Hur kan han leva på 180 ml ersättning om dagen? Jag förstår det inte… man blir ju gråtfärdig för mindre. 
Alla tips mottages tacksamt! ♥
11 kommentarer på “Varje måltid är en kamp…”
Lämna kommentar
lördag, 22 januari 2011 @ 19:11
Nä usch, alltid trist när barnen inte vill äta men jag kan inte riktigt tipsa dig mer om än att det viktigaste är att han dricker, dottern min var ju sådan att hon åt just inget så fort hon vart sjuk, vilket var väldigt ofta men då sa läkarna alltid att det viktiga är drycken för maten kommer igång vart efter. Hoppas busen börjar äta snart igen!
Kram
lördag, 22 januari 2011 @ 19:15
Oj, vad jobbigt det måste vara! Har tyvärr inga tips men håller tummarna för att han börjar äta normalt snart igen! Kram!
lördag, 22 januari 2011 @ 19:16
Jobbigt när dom inte kan förklara vad dom känner.
Ring 1177 och prata med dom, man brukar kunna få bra tips och råd, oftast.
Kram till er <3
lördag, 22 januari 2011 @ 19:44
Fy vad jobbigt. Har inga tips då jag inte varit med om det själv men håller tummarna att han kommer på bättre tankar snart! Men dom säger ju det att barnen äter ju om dom blir hungriga, dom skulle ju inte svälta sig! Kramar
lördag, 22 januari 2011 @ 19:56
Förstår att du känner dig stressad. Ibland har ju barnen perioder då de inte är så intresserade av mat utan att det behöver vara något fel. Det är förstås viktigt att få i honom vätska och att man har koll på allmäntillståndet så att han inte är slö osv. Beroende på vilken vaccination det är kan ju även kroppen reagera och man får lite sjukdomskänsla men det är ju förstås svårt för en liten person att förmedla.
Hoppas att han snart kommer igång igen och äter som vanligt!
lördag, 22 januari 2011 @ 22:08
Känner så igen mig i detta med maten. Jag har själv mått så dåligt av att försöka varje dag att få L äta äta lite mat. Nu är det som tur var bättre.
Det kan vara mjölk, eftersom han har ont och är dålig i magen. Han reagerade ju när han ammade och du åt/drack mjölk.
Det är jobbigt när de är små och själva inte kan berätta.
Kram
söndag, 23 januari 2011 @ 09:14
Usch vad jobbigt. Men det viktigaste är nog att får i sej vätska så han inte blir uttorkad. Så vatten vatten vatten.
Hoppas det vänder snart!!
*styrkekramar*
söndag, 23 januari 2011 @ 17:29
Jag skulle ringa rådgivningen och rådfråga. Ge honom det han vill äta, är det ersättning så kör på det och teskeda i honom vätska så han inte blir uttorkad – det är det viktigaste.
Ha koll på blöjan så att den är fuktig (var inlagd med prinsessan i somras med dropp då hon inte slutade kräkas av kloret i en badbassäng och blev uttorkad)
Stor kram
söndag, 23 januari 2011 @ 17:58
Jag har inga barn så jag har tyvärr inte så mycket att komma med. Däremot skickar jag en stor kram och håller tummarna att matlusten återvänder.
Kram Maria
söndag, 23 januari 2011 @ 19:23
Hoppas det vänder snart! Tror dock inte att man behöver oroa sig alltför mycket. Milton älskade all mat när han var liten men nu äter han knappt någonting, men han verkar växa ändå. Går nog i perioder det där. Men visst kan det vara skönt att kolla upp med en läkare. Hellre en gång för mycket!
Kramis
söndag, 23 januari 2011 @ 19:39
Visst är det trist och jobbigt när maten krånglar. Min erfarenhet är dock att den gör det i perioder – precis som Annah skriver tror jag inte att ni behöver oroa er nåt särskilt. Även om det är svårt att låta bli – jag vet och är den första att skriva under på det.
Theo åt som en kratta – ofta nästan ingenting – från det han var sisådär fem månader tills han var närmare 1,5 år. Jag oroade mig tokig, men det blev ju folk av honom ändå ;-). Med Kasper har jag varit mycket lugnare, dels har han ätit bättre men jag har även lärt mig att ätandet går upp och ner för de små och det är normalt. Dålig aptit och att de inte vill äta hör ofta ihop med en utvecklingsfas, tandsprickning eller kanske en förkylning på gång. Och så blir magen dålig som en följd av den dåliga aptiten. Om det inte vänder efter ett par-tre veckor är det ju säkerligen idé att höra med barnläkare och göra ett allergitest.
Hoppas det vänder snart! Får han i sig vätska ordentligt – ge honom det han vill ha, lite sån där osockrad barnjuice kanske kan vara värt att prova – så äter han säkert bättre snart igen. Tänker på er! Kram!