Två älskade små fötter.
Hittade en gammal bild på Alexanders fötter. Jag kan inte få nog. De är så fina. Tror jag ska ta lite nya foto idag på de söta små fötterna.
Bidrag till fotoutmaningen med tema ”två”.
Fotoutmaningen:
Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema “grön”
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema “ljus”
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema “olika”
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad (favorit i repis)
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema “två”
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild
4 kommentarer på “Två älskade små fötter.”
Lämna kommentar












lördag, 30 juli 2011 @ 13:37
Så söta tår! :-)
lördag, 30 juli 2011 @ 18:31
Bebisfötter är så gosiga och söta.
Tyvärr så har ju mina två inte så där små gosiga fötter längre : (
Kram
lördag, 30 juli 2011 @ 18:33
Skrivit & suddat de senaste minuterna och vet inte vad jag ska skriva. Caspian är död. Känns oerhört jobbigt att skriva om det :´( Han kom hem i början av juli. Varit bortsprungen & befunnit sig vid Kvidinge där en familj matade honom. Tp 10 km från oss. Tänk att han kunde kommit hem tidigare om de kollade med polisen eller tog honom till veterinären, ja vad som helst egentligen.
När vi åker ner till mamma tar vi alltid med oss katterna då vi stannar några dagar. Där får de gå fritt ute på landet. Jag blev dålig förra fredagen så vi åkte hem, han fick stanna några dagar extra då han inte uppskattade laban hemma. I måndags kom polisen till mamma & skulle låna en spade för att begrava en påkörd vit katt :´( Han fick halva huvudet krossat & hela ryggraden var helt förstörd! HAN LEVDE FORTFARANDE & polisen avlivade honom med två skott. Det är fruktansvärt det som hänt. Gör så ont! Allt känns som mitt fel. Trodde aldrig att något sådant skulle hända, har aldrig hänt mammas katter något där heller.. Stackars Caspian
tisdag, 9 augusti 2011 @ 09:29
söta!