Jag är en sÃ¥dan typisk person som hatar att stÃ¥ framför kameran. Varför vet jag inte. Men jag stelnar till sÃ¥ fort nÃ¥gon annan ska fotografera mig. Hur gärna jag än vill vara avslappnad…
Jag trivs bäst bakom kameran och så är det nog med de flesta fotografer.

Men sÃ¥ läste jag ett väldigt bra blogginlägg pÃ¥ Clickin’ Moms (älskar den sidan!) som fick mig att tänka efter.
Mina barn kommer att få ärva ett enormt fotoarkiv. Både digitalt och vanliga fotoalbum. Och det finns bara några enstaka foton på mig. Bara några få tillsammans med barnen.
Jag vill att barnen ska få ärva ett fotoarkiv av minnen. Minnen av barndomen, familjen, mamma och pappa, varandra, kärlek, lukter, smaker, upplevelser och resor.

Själv älskar jag att titta på gamla foton från barndomen. Och foton från mina föräldrars barndom. Vilket underbart arv det är att få veta historien om alla personer jag aldrig hann träffa eller minns väldigt lite utav.
Eller för den delen se på foton och minnas ett tillfälle som jag själv glömt men att just det minnet som legat i det undermedvetna framkallas av ett enda fotografi.

”To end, I just want to say – look through your family albums just now. How many images are there of just you or you and your children? Not enough I bet. Accept your fears and work with them but don’t let this stop you from getting in front of the camera and recording those memories. Your family will thank you for it.” – Katarina Stewart

Jag tog till mig av varje ord och ska försöka bli bättre på att vara med på foto. Om inget annat så kan jag ju alltid se det som en övning. Öva på porträttfotografering. Och jag tänker ta till mig alla värdefulla tips som Katarina Stewart skriver om här.
Jag blev så berörd att jag knäppte några foton direkt. Dagens självporträtt med iPhone.

Thank you, Katarina Stewart. I love your piece about self portraits for the self conscious!

Jag fick en utmaning av fina mackapär Ulrika. En svår en. För vad tusan ska jag skriva om mig och dessutom åtta saker? Jag tog hjälp av lite bilder som jag tycker är vackra.

1. Katter. Jag älskar alla djur men katter har en speciell plats i mitt hjärta. Jag har bott ihop med flera. Närmare bestämt sex stycken.
Plus ytterligare tre stycken som jag hittade nytt hem till eftersom de var oönskade och utslängda. Tyvärr bor det ingen katt hos oss just nu. Jag hoppas det snart kommer flytta in en som behöver ett hem.
Katterna har jag länge kämpat för. Kämpat för kattens status. Jag har jobbat frivilligt på katthem under en längre tid, tagit hand om övergivna katter och bidragit med pengar.
Älskade katter. Om alla bara kunde förstå hur fantastiska ni är!

2. Tidsoptimist. Ja, det är jag det. Brukar alltid komma för sent. Men min make har haft bra inflytande på mig. (jag har blivit betydligt bättre på att passa tider!) Han är precis tvärtom nämligen. Kommer jag fem minuter för sent är han tio minuter tidig.

3. Under flera Ã¥r spelade jag piano. Har alltid älskat musik men slutade spela piano pÃ¥ gymnasiet dÃ¥ studierna gick före. Idag kan jag bara klinka ”Blinka lilla stjärna”-refrängen om jag har tur.

4. Älskar vÃ¥r vackra natur. Det mest avkopplande som finns är att vara i skogen eller vid havet. Gärna med en kamera i handen – mitt favoritmotiv förutom barnen är just naturen.

5. Pga punkt nummer fyra så drömmer jag om att bo på landet. Med öppna åkrar och ängar så långt ögat kan nå när man tittar ut genom alla husets fönster. Sen vet jag inte om jag hade trivts så bra. Det hade nog blivit ensamt efter ett tag. Vill gärna ha någon granne på nära håll.

6. MADONNA. Underbara kvinna. Min stora idol sedan jag var barn. Min absolut största förebild och inspirationskälla. Hennes musik har betytt sÃ¥ mycket för mig under min uppväxt. ♥

7. Läser inte böcker. Tror jag bara läst 2-3 böcker i vuxen Ã¥lder. Bilder däremot – de kan jag inte se mig mätt pÃ¥. Tex. Flickr, instagram och Pinterest är sajter jag tillbringar mycket tid pÃ¥. För att citera Andy Warhol: ”I never read. I just look at pictures.”

8. Flytta utomlands. Vi drömmer om att flytta till Toronto (där min make växte upp).
Eller så skulle jag kunna tänka mig Frankrike. Älskar Paris (min make friade till mig där!) och Provence. (blir en liten resa till svärföräldrarna i Provence igen i vår.)

Jag skickar vidare utmaningen och utmärkelsen till Jenny pÃ¥ Hemlängtan, Camillasnyahem, Camilla pÃ¥ en mammas dagbok, Mariaemb och Karin A Photography – om ni vill.

+ Image source 1, 2, 3, 4, 5, 6 (Eiffel Tower picture taken by me when we got engaged in Paris 2009.)

Hej! Bonjour! Hello! HÃ¥ll i hatten. Nu är det dags att avslöja vem jag är. SÃ¥ svÃ¥rt att skriva om sig själv. Ännu svÃ¥rare att vara med pÃ¥ bild. Men vad gör man inte för konsten? Temat inne pÃ¥ Fabriken idag är ”this is me”.

Var ska jag börja? Hm. Kanske med hur jag hamnade här. Hur jag började blogga.

Många gamla besökare kanske känner till min historia. Men jag har ju fått en del nya besökare så här är den.
Jag har alltid haft ett stort datorintresse. Är självlärd och har alltid kodat min egen blogg. Det började med vanlig html. Som en dagbok. Som sedan blev en blogg.
Greymatter och sedan B2… som efter nÃ¥got Ã¥r blev WordPress. Jag tror jag var väldigt tidig med att ha en egenkodad blogg. Faktiskt. Tror jag var en av ett fÃ¥tal i Sverige som bloggade redan Ã¥r 2000 pÃ¥ egen domän.
Hemsidor har jag byggt många och startade eget företag 2006. Sedan dess har jag kodat bloggar och hemsidor, design och layout till företag och privatpersoner när jag haft möjlighet. (Vid sidan om mitt eget företag har jag hela tiden haft en anställning på ett annat företag.)

Mitt fotointresse har jag haft sedan jag var barn. Fick min första kamera när jag var sju år och trivs fortfarande bäst bakom och inte framför kameran. Jag blir verkligen stel som en pinne om någon annan ska fotografera mig. Hatar det.

Passionen för inredning, färg, form och design har funnits hos mig så länge jag kan minnas.

Min familj är det viktigaste i mitt liv. Inom loppet av tre Ã¥r har vi hunnit gifta oss och fÃ¥tt tvÃ¥ pojkar. Mina tvÃ¥ söner och make är det finaste jag har. ♥

Vänner har jag få men nära.

Och sen till en annan sak. Nu och då får jag frågan och en del av er har undrat vad det är min make gör egentligen. Och ja. Så här är det. Jag är pilotfru. Min make flyger helikopter. Räddningshelikopter.
Det är anledningen till att jag är gräsänka långa perioder. En vecka oftast. Ibland fler. Men så har jag också glädjen att få ha min make är hemma i två veckor efter ett arbetspass.

Jag hatar och älskar tisdagar. Det är pÃ¥ tisdagarna min make gÃ¥r pÃ¥ eller av ett arbetspass. Känslan när vi vinkar av honom. Oron som ständigt är där – mer eller mindre. Det är ett riskfyllt jobb han har och det är nog bra att jag inte vet allt som händer under ett larm – även om jag har vilda fantasier ibland. Oftast mer pÃ¥ ont än gott, tyvärr.

Ja. Det var lite om mig. Kanske lite mer personligt än vad jag från början hade tänkt.
DÃ¥ hade jag tänkt rabbla upp mina favoritfärger, att jag hellre dricker mjölk än sprit, älskar katter (egentligen alla djur… jag älskar djur. Punkt.) och sÃ¥dant onödigt vetande.

Klicka på en bild för att se hela bilden. Click on images to view full size.

2012. Ett litet urval av bilder. Jag var gravid större delen av året och tog massor av självporträtt för att minnas magen. Fotade mest med iPhone och inte så mycket med min systemkamera. Det var en okej sommar. Inte för varm utan behaglig för att vara höggravid.
I augusti kom Johan till världen. Ã…rets höjdpunkt. VÃ¥r älskade lillebror Johan är äntligen här. Efter det har tiden gÃ¥tt i en rasande fart… lite för fort.

Vi fick ett otroligt mysigt slut på 2012. Vi firade jul och nyår i Provence hemma hos barnens farmor och farfar. Finare avslut än så kan man inte få.

Tack alla som tittar in och kommenterar. Ni är guld värda.
Utan er vore den här bloggen ingenting. Mitt varmaste tack! ?

+ Photos: Lotta with iPhone or Nikon D80. (copyright ohlovely.se)

…gick alldeles utmärkt tydligen. Alla graviditetskilona puts väck efter en vecka. Jag har aldrig varit med om liknande. I och för sig har jag aldrig varit med om en sÃ¥dan snabb och bra förlossning heller. Tack och lov att jag gjorde ett försök. Att jag inte envisades om kejsarsnitt.

Tänk att det kan vara sÃ¥ olika? Med Alexander gick jag upp mer än 25 kilo och det tog mig närmare 1,5 Ã¥r att gÃ¥ ned kilona. Bara det att jag gick med mammabyxor tills Alex var ett Ã¥r… inte sÃ¥ kul.

Nu kom jag i mina gamla jeans redan efter en vecka. Tja, jag kan inte tro det är sant fortfarande. Tänk att jag kan slänga ut alla mammakläder. Underbart! SÃ¥ i förra veckan sorterades det och jag inser att jag har ganska sÃ¥ mycket mammakläder, däribland lÃ¥ngklänningar och toppar som Magnus köpte till mig i USA. Det mesta Ã¥ker nog ut pÃ¥ blocket…

I alla fall. Jag är inte nöjd med min vikt än dock – jag skulle vilja gÃ¥ ned 8-10 kilo till. HÃ¥rdbantning sen efter jag slutat amma med andra ord.

Tills dess har jag investerat i lite nya höstkläder och ny hÃ¥rfärg (som jag gör varje höst). Älskar att shoppa höstkläder. Alla mysiga koftor och tröjor, stövlar och sjalar. Det blir en hel del denim och senapsgult. Mina favoritfärger just nu. ♥

+ Image taken with my iPhone.

Lillebror har fÃ¥tt en tuff start pÃ¥ livet. I torsdags blev Alexander sjuk – i lördags var det lillebrors tur. Nu är hela lilla familjen förkylda, hostar och har ont i halsen.

Vi var hos läkaren i söndags och Alexander hade öroninflammation och halsont. Vi fick antibiotika till Alexander. Lillebror hade inte lika röd hals och öron. Han är väldigt täppt i näsan och hostar. Jag får suga med nässug så han kan andas. Det gör så ont i mig varje gång han gråter när man suger eller när jag sprutar in koksalt för att underlätta hans andning. Stackars liten. Så liten och så sårbar.

Nu hoppas jag han kryar på sig snart. Han är fortfarande väldigt medtagen och täppt. Jag och Magnus mår bättre. Alexander börjar också må bättre.

Imorgon kommer farmor och farfar på besök från Frankrike i en vecka.
Visst är det väl typiskt? Känns som att Alex alltid är sjuk när vi träffar farmor och farfar. Det händer ju inte sÃ¥ ofta… 2-3 ggr om Ã¥ret och dÃ¥ passar vi pÃ¥ att bli sjuka.

+ Images taken with my iPhone.