Så här ser matplatsen i köket ut just nu. Vi testar oss fram. Möblerar om. Bordet som stod i vardagsrummet är numera köksbord tillsammans med de läckra Eames-stolarna. Vi har slängt ut kökssoffan… men är osäkra på om vi kanske ska ha den kvar i alla fall. Vi får se. Just nu bara testar vi lite. Först tyckte vi att matbordet ser för klumpigt ut. Det är ju ganska så brett och tyvärr så försvinner de snygga stolarna lite med det stora bordet.

Tanken är att vi inte ska ha något matbord i vardagsrummet… utan få mer plats för lek. Vi hade tänkt bygga en liten lekhörna med bra förvaring eftersom det oftast är på bottenvåningen vi är hela dagarna när vi är vakna. Alexander är för liten för att vara själv uppe på sitt rum och leka. Så en lekhörna behöver vi definitivt och då kan man ju lika bra göra den snygg och funktionell. Visst det skulle fungera med matbord… vardagsrummet är inte så litet. Men samtidigt känner vi att vi sitter där kanske max 6 ggr om året. Och då satsar jag hellre på något vi kan använda varje dag som stor plats att leka med Alexander än att det står ett klumpigt bord där som sällan används. Kort sagt, vi möblerar lite efter Alexander just nu.

Vi ska ha upp kökslampa över bordet, kanske gardiner… och en annan matta. Vi har precis fått upp de breda persiennerna vilket jag är tacksam för. Så stort fönster som går upp till taket släpper in väldigt mycket sol när solen står på hela eftermiddagen.

Inskolningen med Alexander då? Jo, den har gått bra. Igår och idag grät han dock när vi lämnade honom… men det hade visst gått över på 30 sekunder och sen hade han varit en solstråle hela dagen. Men oj, vad det skär i mammahjärtat när tårarna rinner så på honom.
Vi fick höra av förskoleläraren att det var länge sedan de hade en inskolning som gått så bra och det känns ju skönt att höra.

Nu är det helg och vi ska försöka kurera oss. Eller jag ska försöka för nu är jag så himla trött på förkylningen. Magnus är frisk. Alexander börjar bli förkyld så jag antar att jag smittat honom. Håll tummarna att han klarar sig och inte blir så sjuk som jag varit.

Ha en fin helg om vi inte hörs mer! ♥

Alexander är lite så där lagom försiktig på dagis. Han går runt och observerar de andra barnen. Inget gnäll, inget kläng på mamma och pappa. Så idag sa Alexanders fröken till oss ”Nu kan ni gå, så går vi in ett tag. Ni kan komma tillbaka vid 9.” Vi skulle alltså lämna honom ensam en timme. Gulp!

Åh, vad det gjorde ont i mammahjärtat. Alla tankar snurrade omkring. ”Men han känner inte fröknarna. Tänk om han känner sig övergiven. Tänk om han blir rädd.” Jag började så klart gråta när vi kommit hem.
Men när vi kom tillbaka till dagis och hämtade en glad Alexander som inte hade gråtit en enda gång (eller ens saknat oss?) sedan vi gick så blev jag genast lugnare.

Idag köpte vi en ryggsäck till Alexander. Hans första ryggsäck. Så liten ryggsäck till en stor liten kille.
Vad han blev stor fort. ♥

Bild: Några månader gammal bild på Alex. Jag återanvänder. Recycling you know. Har en envis förkylning så jag orkar knappt röra kameran eller ännu mindre redigera bilder.

Sakta men säkert. Jag börjar få lite mer kraft och inspiration. Tack alla kära besökare för era kommentarer och mail – jag blir så rörd. ♥

Jag har surfat runt bland favoritbloggar, vackra sidor och tittat igenom året som gick. Jag inser att jag verkligen saknar att blogga främst för min egen del. Jag tycker det är fantastiskt att ha bloggen att gå tillbaka till för att minnas – speciellt nu när vi har Alexander och tiden går rysligt fort. Det är lätt att glömma om jag inte bloggar. Bloggen är ju som en sorts dagbok för mig.

När jag gick tillbaka för att titta på 2011 inför årskrönikan insåg jag att jag inte bloggat så mycket om Alexander. Antagligen för att jag gör det på familjesidan. Det är lite tråkigt att jag har två separata bloggar så kanske jag slår ihop dem. Vi får se. Jag ska tänka lite mer på det.

Den här veckan håller vi på att skola in Alexander. Spännande! Och jag måste erkänna att det skär lite i mammahjärtat. Vår lille påg börjar bli stor. Han är ingen bebis längre. Var tog de här 1,5 åren vägen?

Allt har gått bra med inskolningen. Imorgon ska vi lämna honom en stund själv. Hoppas att det går bra! (jag kommer ju börja stortjuta direkt efter när jag är på säkert avstånd så han inte ser men jag antar att det är så det är att vara mamma…)

Just det. Jag gjorde en ny design för ett tag sedan… tänkte att det var dags att aktivera den. Den innehåller en av mina favoritbilder på Alexander som jag tog för några månader sedan.

Känner att det är dags att fota lite mer av vardagen. Vill dokumentera, inte glömma vardagsögonblick. Jag har kanske rört kameran 2-3 gånger bara under den här pausen jag haft.