Kameran jag fick i födelsedagspresent av min käre make är här! ♥ Oj, vad jag har saknat att fotografera med systemkamera – faktiskt så mycket att jag gick fullständigt bananas och tog massor av snapshots här hemma.
På allt möjligt. Allt för att testa kameran. Tills jag kom på att jag fotat i RAW (som jag alltid gör) och att mitt gamla Adobe CameraRaw inte stödjer de nya RAW-filerna. Visste att det var något jag inte tänkt på… Damn it!

Så jag gick bananas en gång till här hemma men fotograferade i jpeg istället. Oj, vilken skillnad. Jag hade glömt totalt hur underbart det är att redigera i RAW jämfört med i .jpeg. Herregud! Minns inte när jag fotade i jpeg senast med systemkameran. (jo, med iPhonen så klart men där redigerar jag ju inte bilderna i Photoshop på samma sätt.)

Nu till en annan kul sak. VI HAR SÅLT HUSET!!! Så himla skönt. En visning och nu är det klart. Vi pustar ut och kan koncentrera oss på nya huset!

Idag var en bra dag med andra ord – väldigt bra! Fast otroligt grå och mörk. Det har regnat konstant! Kanske inte den bästa dagen att fota inomhus bilder…

Men vad gör det när man har en ny kamera och två fina pojkar att fotografera? ♥

Igår var min födelsedag. Jag älskar att fylla år! Inte för att jag blir ett år äldre… eller jo. Kanske. Ett år äldre betyder ett år visare. Hm.. ja. Eller något i den stilen. Tack för alla gratulationer på instagram, sms, Facebook och mail.

Jag hade i alla fall en underbar födelsedag. Magnus som egentligen skulle ha jobbat tills imorgon fick sluta några dagar tidigare p.g.a att den andra besättningen som avlöser skulle vara med på någon stor övning. (när hände det senast? Aldrig!)
Så jag fick fira med alla mina grabbar. ♥ Mina föräldrar kom på fika, med sig hade de barnens kusin (min gudson) till allas glädje. Pojkarna hade så kul tillsammans.

När jag vaknade på morgonen fick jag höra några fina ord. Alexander sa ”älskar dig mamma”. Något han aldrig sagt till mig förut. Han har bara sagt ”älskling” men aldrig de där tre magiska orden. Jag blev så rörd. Det gjorde min dag. Bästa presenten jag kunde få. ♥

En annan sak som gjorde mig rörd var att min kära kusin Anna fick en dotter. På min födelsedag. Hur häftigt är inte det? Saken är den att Anna gått igenom så mycket tragiskt i sitt unga liv de senaste åren så hon förtjänar all lycka. Nu är lilla miraklet här så nu kan det bara bli bättre. Finaste Anna. Hon kommer bli en underbar mamma till sin söta flicka!

Den fina söndagen slutade med migrän som fortfarande är kvar. Blir till att fortsätta vila…
Hoppas ni haft en lika fin helg som jag haft!

+ Några favoritbilder från veckan som gick. (förutom bilden längst upp till höger, den hittade jag i arkivet. Från november 2012. Alexander ser fortfarande ut som en bebis i ansiktet på bilden tycker jag. Idag ser han så vuxen ut. Favoritbild på två av mina älsklingar!

Den här sötnosen alltså. Jag skulle kunna äta upp honom. Så go är han.

Om dagarna jagar jag honom – och han är snabb. Han klättrar överallt, river ner saker, drar i gardiner, äter tidningar och böcker, äter skor och älskar att krypa rundor här hemma med en boll i munnen.
Jag börjar misstänka att han var hund i sitt förra liv. ♥

Värsta träningspasset. Helt slut efter en dag med den här killen. Fullt ös medvetslös.
Och jag älskar varje sekund. Vad vore världen utan vår underbara lillebror. Så självklar. Så älskad.

Tack för alla fina hälsningar och tillrop om vårt nya hus. Så glad jag blir och faktiskt är det lite övervälmande. Tror bestämt det var kommentar-rekord på bloggen igår. Stort Tack!

Ibland är det skönt att ta en paus. Bara gå ut i skogen med barnen. Titta på kottar, insekter och upp på de vackra trädkronorna som prasslar i vinden.

Igår var en sådan eftermiddag. Av två timmar så var åtminstone 20 minuter fridfullt. För hur mysigt och fint man än tror det ska bli så blir det ibland fullständig kaos. Så var det igår.

Alexander fick ett utbrott när jag ville att han skulle sitta med lillebror bland vitsipporna. Sen var det full cirkus. Johan blev ledsen för han var trött men ville inte sova. Alexander gnällig för han var hungrig men ville inte äta mellanmålet jag tagit med. Jag tänkte i en stund att vi skulle fika och ha det mysigt ute vid lekplatsen. Som vanligt. Tanken är god men det går inte alltid som man tänkt sig. (fast det ser man inte på bilderna. Bilderna berättar något helt annat.)

Man ska vara så förbaskat lycklig hela tiden. Överallt ser man bilder på lyckliga familjer, ungar och husdjur. På Facebook, instagram och bloggar.
”Feel-good-bloggar”/inspirationsbloggar har jag svårt för. När allt är för perfekt. Så förbaskat perfekt. Jag får ångest och undrar om den där bloggerskan aldrig har trotsiga och trötta barn eller ett stökigt hem.

Visst. Vissa väljer att bara visa det positiva. Fine. Jag köper det inte, då surfar jag vidare. Har slutat läsa sådana bloggar för jag får bara ont i magen över att allt ska vara så perfekt. Och jag känner mig stressad för jag inte hinner blogga en gång om dagen om hur himla perfekt livet är. Tacka vet jag ”real-life” bloggar. Att man kan läsa om någon som går igenom något som man själv känner igen… eller kanske inte visste något om.

Jaja. Allt är inte en dans på rosor och igår var en riktigt jobbig eftermiddag.

Morgonen idag var ju också lite sådär. Jag fick stressa (har svårt med rutiner när jag är själv med barnen på morgonen – det är ju inte så ofta jag är själv på morgonen) och grädden på moset är att Alexander nu börjat bli ledsen när jag lämnar honom på förskolan. Antagligen bara något han går igenom just nu. Det är likadant när han ska vara hos mormor och morfar till exempel.

Så. Nu ska jag pusta ut. Johan sover för tillfället. Se på dokumentären L som i lycka på SVT Play. Har hört att den ska vara bra.

Det här är berättelsen om dagen då Mackapär-Ulrika kom och hälsade på oss. Vi skulle fika och umgås med barnen (vi har jämnåriga pojkar). Och så hade Ulrika frågat om hon fick komma hem till oss och fota för sin nya blogg ”Mackapär visit”.
Vilken ära! Ulrika tyckte alltså att vi har ett hem som är värt att visa upp på hennes inspirerande blogg.

Nu blev ju vårt möte lite märkligt. Faktiskt så blev jag lite överrumplad.
För jag hade nämligen för mig att Ulrika skulle komma på eftermiddagen. Men icke. Vi hade bestämt förmiddagen. Förvirrad som jag är tog jag fel på tiden alltså.
Så precis när jag gått ur duschen hoppar Ulrika ut ur bilen med sina pojkar. Vi hade inte ens plocka undan i köket och vi hade pyjamas på. Den enda som var klädd och inte i pyjamas var Alexander. Haha.
Ja, vad ska jag säga? Jag kan inget annat än skratta åt eländet… (ni som känner mig tänker nog nu: Typiskt Lotta!)

Så. Det blev sannerligen en OSTYLAD bildserie Ulrika fick till.
Men ACK SÅ FINT. Underbara foton på vårt hem.
Jag blev så glad av att se det genom någon annans ögon. (även om jag skulle ha flyttat och tagit undan vissa saker om jag inte tagit fel på tiden.. som t. ex. en sax och röran på diskbänken. Det är liksom inte likt oss att ha så rörigt när någon kommer hem till oss.) Det syns nog ganska så tydligt att det är en barnfamilj som bor här och Ulrika visar den ostylade sanningen efter en kaotisk morgon.

Det är i alla fall en häftig känsla och jag är otroligt ärad.

Tack Ulrika för dina fina foton och varma ord om vårt hem. ♥

+ All images of our home in this post are by Mackapär. Please visit her lovely blog ”Mackapär visit” to see more of our home. (Real life. No styling. I wish I had the time to at least clean up the dishes in the kitchen… it’s not like us to have a mess when we have a visit.)

Välkommen sköna maj. Hoppas du bjuder på mycket sol och värme – vi är inte direkt bortskämda med värme den här våren.

Hoppas ni, alla kära besökare, har en fin första maj! ♥

+ Recycling. Foto ur arkivet, taget av mig den 1 maj 2011.