OHLOVELY.SE + FACEBOOK + INSTAGRAM + TWITTER + FLICKR + PINTEREST + RSS + LINGWALL DESIGN & PHOTOGRAPHY








Picknick på golvet i vardagsrummet

20141117 kl 22:55 Hemma hos, Shopping, Öppet

141117-2

141117

Ibland är det himla mysigt att ha picknick tillsammans med Lily (kaninen) under ett mjukt och varmt fårskinn mitt på vardagsrumsgolvet. Ett av livets små guldkorn. ♥

(Nytt ekologiskt fårskinn från CasaMina. Vi tokälskar det!)

 

Att inte räcka till. Stanna upp, pausa… andas. Finna ro.

20141012 kl 22:15 Blogg, Öppet

141012-3

141012-2

141012

Har varit hemma med en febrig Johan sedan i onsdags. Själv med pojkarna sedan i måndags, Magnus kommer hem på tisdag. Det är mysigt att vara hemma med pojkarna, ofta när Johan är sjuk håller jag Alexander hemma också. Även den här gången önskade han att få stanna hemma med mig och Johan. Så det blev så.

I lördags åkte vi till skogen. Jag kände att vi behövde se något nytt. Vi åkte till en ny skog (för oss). Pojkarna älskade det och jag försökte verkligen varva ned. Finna ro. Det lyckades vi bra med tyckte jag. Vi satt på varsin sten vid vattnet och åt frukt. Tittade på ankorna som bråkade lite längre bort… Men så tittade jag på klockan och blev stressad. Snart är det ju dags för lunch tänkte jag och försökte få med pojkarna mot bilen igen. Johan började bli trött. Motvilligt gick de med mig till bilen…

En sak jag hatar är att jag har svårt att vara i nuet ibland. Så var det idag. Jag tänker på vad som måste göras. Tvätta, diska, handla, städa, plocka. Istället för att bara vara i nuet med pojkarna… ta disken sen. Ta det med ro. Ibland lyckas jag med det men ofta inte.

Nu i helgen har jag varit lite stressad av röran som lätt blir när jag försöker vara i nuet med pojkarna. Det är svårt att få det att gå ihop när man är van vid att vara två som hjälps åt. Men så plötsligt står jag där själv med pojkarna en vecka och känner mig helt handfallen till en början…

Jag upplever att jag måste vara ett steg före hela tiden och det lyckas jag ibland inte med. Jag kanske har en dålig dag, vaknar med huvudvärk. Som idag. Jag hade en fruktansvärd huvudvärk och ville egentligen bara sova en stund till på morgonen så kanske den skulle ge med sig. Men pojkarna vaknar som vanligt vid 6.30… och jag kunde inte sova en stund till som jag hade behövt.

Redan där blir det fel. Det blir ingen bra början på dagen. Jag försöker göra det bästa av situationen. Förklarar att jag har huvudvärk, mår inte så bra. Men pojkarna är för små för att förstå…

Hela dagen har jag varit lättirriterad och vad jag än försökte så blev det inte bättre.

Frågade Alexander om han ville baka. Det brukar vara en mysig stund, vi slappnar av och har kul. Men innan dess ville jag att pojkarna hjälpte mig att städa lekrummet som såg ut som ett bombnedslag. Men det ville inte Alexander. Eller Johan. Alexander satte sig emot direkt och gjorde det ganska så klart för mig att han tänkte minsann INTE städa.
Jag försökte i en timme med massor av olika varianter. Teamwork, mutor, hot you name it. Inget jag är stolt över direkt. Sen var mitt tålamod slut. Jag skickade upp Alexander på rummet efter att ha flippat ut totalt… hatar när det händer. Det händer inte ofta. Men idag hände det. Huvudvärk + själv med pojkarna i en vecka + vab = extremt dåligt tålamod.

Vet inte om det är jag som är extra känslig eller det är så att Alexander märker av det här (tror det är en kombination av båda) men idag går minsann till historien. Han har varit en bråkmakare/retsticka hela dagen. Mot mig. Mot Johan. Eller så var det jag som var bråkmakaren för att jag kände mig stressad av röran. Så kan man också se på det.

Alla måsten, alla krav… allt vi ska hinna med. Man hinner knappt andas ibland. Känna ro. Jag saknar att känna ro. Att bara vara i nuet med barnen.

Nä, idag var ingen bra dag. Idag önskar jag att jag hade tänkt mer på den helt fantastiska artikeln (faktiskt brukar jag tänka på den och ha den i bakhuvudet) som Micke Gunnarsson skrev på sin blogg för ett tag sedan. Om föräldraskap handlar om att vinna strider, vem startade då det egentliga kriget? Så bra. För det är ju precis just så.

Och på tal om ro. Här finns ytterligare ett bra inlägg av Micke Gunnarson om just RO.

 

Älskade Johan. Idag har jag varit din mamma i två år.

20140820 kl 13:37 Blogg, Öppet

Porträtt Johan 2 år

Porträtt Johan 2 år

Porträtt Johan 2 år

Porträtt Johan 2 år

Porträtt Johan 2 år

Bröder porträtt

Älskade Johan. Du kom till oss som en virvelvind för två år sedan. Du klampade in i våra liv på ett brakande sätt med snabb förlossning och så mycket kärlek och glädje. Familjen blev komplett. Du var en liten kopia av mig redan som nyfödd. Det är en häftig känsla, att se så mycket av mig själv i dig.

Under sommaren har du vuxit ofantligt mycket. Både som person och till växten. Du och storebror Alexander har kommit varandra nära. Ni är allra bästa kompisar och det värmer mitt mammahjärta.
Jag älskar att du är så nyfiken av dig, att du har så nära till skratt. Du är så duktig på att göra dig förstådd. Du hittar orden lätt och bygger meningar. Du vänder på bokstäver. Det gulligaste som finns är när du säger ”mok” istället för kom.

Och när du säger ”älskar dig mamma”. Då smälter mitt hjärta.

Underbart goa fina unge. Tack för att du kom till oss och gjorde vår lilla familj komplett. ♥

(Blandade bilder från sommaren 2014)