Sen vi köpte vårt drömhus har vi hela tiden funderat och tänkt hur det ska bli med jobb och förskola för barnen. Vi ska flytta, jag ska börja jobba, Johan börja på förskola och Alexander byta förskola. Allt på en och samma gång. Det blir liksom lite för mycket för vår lilla familj.

Eller i alla fall mamman som haft stor Ã¥ngest. Främst oro för Alexander. Jag tror inte han tar förändringar sÃ¥ bra. (eller sÃ¥ är det jag som störst Ã¥ngest… antagligen är det sÃ¥. ja.)
Så vi beslutade att han skulle få börja på nya förskolan redan i augusti eftersom tanken är att jag ska börja jobba tidigare än vi först beräknat.

Men efter att sagt till på förskolan att han inte kommer gå höstterminen ångrade jag mig. Jag fick värsta ångesten och tänkte att det blir nog bäst om han går på sin förskola, sitt Pytte, tills efter flyttröran har lagt sig. Strunt samma om jag måste börja jobba, strunt samma om Magnus jobbar dubbelveckor. Vi får pussla ihop det på något sätt.

För åh. Det värsta med att flytta det är att vi måste byta förskola! Vår första tanke när vi bestämde oss för att köpa 30-tals huset var att vi måste byta förskola. Hemska tanke!
Vi trivs så bra (framför allt Alexander!) med Pytte och fröknarna. Och montessori i allmänhet. Helst skulle jag vilja att pojkarna fortsatte på Montessori-skola men tyvärr finns det ingen dit vi ska flytta. Och vi vill att pojkarna ska gå i förskolan i samma by som vi bor just för att de ska få kompisar i närheten.

Hur som helst. Det ordnar sig nog. Nu kommer pojkarna börja först i januari på nya förskolan. Så slipper jag oroa mig för detta och istället koncentrera mig på flytten till nya huset. Det blir nog bäst så.

+ De fina bilderna tog min vän Pernilla pÃ¥ nationaldagen. Det är en lyx att ha en vän som är fotograf. Att fÃ¥ en vacker eftermiddag förevigad där till och med jag fastnade pÃ¥ bild. (ApropÃ¥ att inte finnas med pÃ¥ bild med sina barn.) Tusen tack! ♥

Ännu en mysig sommardag. Vi åkte på kalas hos Juni.
Jag och Jill är gamla arbetskompisar och blev gravida ungefär samtidigt med Alexander och Juni.
Vi följdes åt i graviditeten och barnen är födda med en månads mellanrum.

Tänk att vÃ¥ra bebisar fyller tre Ã¥r. SÃ¥ otroligt fort de här tre Ã¥ren har gÃ¥tt. Känns som igÃ¥r vi hade lekträffar med barnen och de bÃ¥da satt stilla pÃ¥ en filt pÃ¥ golvet. ♥

Otroligt fin eftermiddag. Tack Jill, Juni och Magnus! ♥
Alexander är så glad och nöjd. Han är fortfarande vaken trots att han inte sovit middag idag. Klockan är 21.10.
Just det. Johan är också vaken.

/Med vänlig hälsning en VÄLDIGT trött mamma.

Första juni. Poolen åkte fram för första gången i sommar och vi insåg ganska så snabbt att den är för liten för Alexander. Men vad gör det? Den fylldes ju med vatten. Och vatten är alltid kul!

Senare pÃ¥ kvällen kom goda vänner pÃ¥ middag. Det blev en underbar sommarkväll med god mat och mycket spring i trädgÃ¥rden. Alexander blev varm efter att ha spelat fotboll med Filip sÃ¥ han sprang till poolen flera gÃ¥nger och doppade hela huvudet i det iskalla vattnet. Han var pÃ¥ riktigt pajas-humör. Tillslut sÃ¥ hoppade han i med alla kläderna. Goa unge! ♥

Nu ser vi fram emot många fler sommarkvällar med grillning och goda vänner. Vad mycket härligt vi har framför oss!

Tidiga lite kyliga morgnar med dagg i gräset och ljuvlig syrén-doft. Jag minns om barndoms sommararna, de där dagarna innan skolavslutningen. Innan sommarlovet.
Förväntsfullt har vi en hel sommar framför oss. Allt det där underbara. Semester, grillning, varma dagar och ljumma kvällar.

Igår var en sådan dag. Första juni och sommaren kom. Med barfota små fötter som sprang på gräset till sent på kvällen. En snart treåring som tog ett dopp i poolen för att svalka av sig. Med kläderna på.
Underbar kväll med vänner, skratt och god mat. Något av det bästa som finns.

Och doften av sommar. Ljuvlig.

♥

+ Bilderna är mitt bidrag till söndagsbilden på Fabriken, titta här för inspirerande bidrag.

Dags för lite bloggkärlek igen. Denna gången bilder från underbara bloggen Mackapär. Jag hittade Ulrikas blogg av en slump för länge sen.
Inte förrän ganska nyligen förstod jag att vi bor ganska nära varandra. Inte i samma stad just nu (även om vi en gång i tiden bott på samma gata i samma stad vid samma tillfälle!) men en stad 30 minuter härifrån.

Och vi har mer gemensamt har vi upptäckt. Vi har två söner. Våra äldsta födda med bara några månaders mellanrum. Likadant med våra yngsta söner.
Vi delar passionen för fotografering och inredning. Ulrika är fantastisk på att skapa enkla okonstlade bilder som ser ut som konstverk. Att fotografera hemmet och vardagen precis så som den är. På ett vackert och stilfullt sätt.
Jag fullkomligt älskar allt med hennes hem. Alla saker. Den fina blandningen mellan nytt och gammalt, vackert och personligt. ♥

Inte nog med det. Hon står även bakom nyproduktionen av den fina Triplex lampan. Vilken skönhet och vilken dröm att få äga en sådan!

Imorgon kommer Ulrika hit med sina två söner. Jag hoppas vi får en rolig dag. Med fyra pojkar under 3 år lär det nog bli livat. Vi laddar kaffekokaren och tar fram en hel drös med leksaker.
Det ska bli sÃ¥ otroligt kul att äntligen fÃ¥ träffa dig! Ni är sÃ¥ välkomna. ♥

Ni ser mer av Ulrikas sagolikt vackra hem på hennes blogg och läser mer om den läckra Triplex lampan här.
Alla bilder i detta inlägg är på Ulrikas hem och det är Ulrika som har fotograferat.

Helgen som gick. Hämtade in lite vÃ¥r i form av syrénkvistar igÃ¥r. ♥
Jag fick äntligen tummarna loss och lade ut nya mattan vi köpte för ett tag sedan under köksbordet. Mörkgrå. Vet inte om jag gillar, det blev lite mörkt.
Men otroligt praktiskt, tror inte många fläckar kommer att synas där inte.

Annars har vi mest hängt ute i trädgården och på lekplatsen idag. Massor av barn & föräldrar ute! Äntligen lite vårkänslor. Härligt! Vi har tvättat, städat lite, lekt med grannarna, sparkat boll och fikat ute.
Och nu ska jag nog baskemig sätta mig i soffan och pusta ut efter en intensiv dag – nöjd med vad jag hunnit med idag. Barnen sover och jag fÃ¥r äntligen lite egentid. Snart tisdag. Kämpa pÃ¥ lite till… snart nÃ¥r jag mÃ¥llinjen.

Imorgon kommer en kär vän hit som jag lärt känna via bloggen för längesen. Och det visade sig ganska så snabbt att vi har massor gemensamt.
Oj, vad det ska bli kul att äntligen träffas! Varmt välkomna, Kristina och lille E. ♥